Mikael Torstensson
Ölänningar stred som legosoldater i den romerska armen och kom tillbaka rika som troll – de som överlevde vill säga. Allt detta får man veta vid ett besök på den imponerande järnåldersborgen Eketorp på södra Öland. Mitt på Stora Alvaret ståtar en väldig stenborg från vars murkrön man kan se hela vägen till havet öster ut. En stor fördel för försvaret av borgen då man kunde se eventuella fiender på långt håll, redan när man lade till med sina skepp kan man tänka. Borgen är egentligen tre borgar som berättar om utvecklingen på Öland de senaste 1700 åren.
Eketorp uppfördes av den ursprungliga järnåldersbefolkningen på 300- 400 e.Kr. – under en period då de bosatta hade nära band till Romarriket. Borgarna på Öland fungerade som en slags bunkrar på denna tid. Man tog skydd i dem när fiender invaderade. Den runda formen beror möjligen på läget. Ute på flack mark kunde anfall komma från vilket håll som helst. Det första försvarsverket mätte cirka 57 meter i omkrets. Kalksten användes, stenarna staplats på varandra. Bruk eller annat bindemedel användes inte.
På 500-talet utökades cirkeln till cirka 80 meter i diameter. Från den här tiden har man hittat ett femtiotal huskontruktioner, eller mindre strukturer inom anläggningen. Vissa låg mitt i borgen och andra var inbyggda i ringmuren. Nu hade borgen en permanent befolkning och utgjorde navet för hela området. Under senare delen av 600-talet övergavs borgen. Orsaken är inte känd. Borgen förblev oanvänd till tidigt 1000-tal, då den byggdes upp på nytt, nu som permanent försvarsverk och förläggning för en kavallerigarnison, den framväxande nationalstaten ville på detta sätt markera närvaro på det strategiska södra Öland. Den gamla ringmuren återanvändes, med undantag för att vissa av de inre strukturerna som tidigare var i sten ersattes med timmerkonstruktioner. Dessutom restes en andra försvarsmur. Enligt arkeologer som bott i Eketorp under vinterförhållanden, kan husen uppvärmas till 25 grader genom bara att med ved elda i befintliga enkla eldstäder med rökavlopp i gavelspetsarna.
Det som gör Eketorp helt unikt är att arkeologer byggt upp borgen som den tros ha sett ut. Under 1900-talet rekonstruerades Eketorp under ledning av Riksantikvarieämbetet och arkitekt Nils Arne Rosén. Platsen har använts för att visa medeltida hantverk och tekniker och har också använts för att iscensätta medeltida slag. Eketorp är det enda av 19 kända förhistoriska försvarsverk på Öland som har blivit fullständigt utgrävt. Bara vid Eketorp hittades 24 000 olika föremål. Eketorp uppfördes av den ursprungliga järnåldersbefolkningen runt år 400 e.Kr.
Romarriket
I Eketorp och i Sandby Borg som är under utgrävning har man funnit tusentals med föremål. Några av de mest anmärkningsvärda är glasföremål från Romarriket, vilket visar på en nära kontakt mellan ölänningarna och romarna. Öland var ett eget kungarike på denna tid, tätbefolkat och placerat vid denna tidens stora kommunikationsleder – havet och andra vattendrag. Unga öländska män tog värvning i den väldiga romerska armen som legosoldater. Ett yrke med livet som insats men som gav mycket god betalning för de som överlevde.
Betalt i guldmynt
– Soldaterna fick betalt i guldmynt som hette solidus, därifrån har vi ordet sold och sedermera även ordet soldat, förklarar historiker Peter Danielsson vid Kalmar läns museum till Vision Höglandet. Soldaterna kunde göra tjänst i 10 – 15 år om de lyckades hålla sig levande så länge. Betalningen var mycket god, man fick fem solidus per år vilket motsvarar cirka en miljon i dagens penningvärde. Dessa mynt man hittat på flera platser på Öland, bland annat Sandby Borg. Denna period kallas Ölands guldålder på grund av dessa rikedomar som fördes till ön.
– Det fanns dock ingen penningekonomi på denna tid, berättar Peter Danielsson, man kunde inte köpa sig en gård för mynten rakt av utan det var guldets värde i mynten. Dessa mynt bar nog ägarna väl synliga som smycken i det närmaste. När Västrom gick under på senare delen av 400-talet så återvände många före detta legosoldater kan man förmoda och, nu inleddes en rörig och orolig tid i hela Europa – den så kallade folkvandringstiden då många folkgrupper rörde sig över stora område ibland tvingade av den fruktade hunnen Attillas erövringar och skoningslösa plundringståg i vakuumet efter det sönderfallande Västromerska riket. Men det är en annan historia. I väntan på den så passa på att besöka Eketorps borg.
Ett bra tillfälle är fredagen den 28 september då det är skördenatt på Eketorps borg. Det vankas sång, eldshow, gyckel och god mat.
Av Mikael Torstensson
Vision Höglandet oktober 2018
