Frida Funemyr
Från Kiev till Mello – ”Man kan inte sätta sitt liv på paus oavsett vad man går igenom”
Maria Sur, som nyss fyllt myndig, var en av debutanterna i årets melodifestival. Hon är uppvuxen i den mindre orten Zaporizjzja i Ukraina, men bor nu i Sverige sedan snart ett år tillbaka. Som litet barn tog Maria danslektioner men som 8-åring fick sången desto mer plats.
– Jag och mina föräldrar gick på olika konserter och jag minns speciellt ett tillfälle då jag efter en konsert sa till mamma att jag ville bli sångerska. Mina föräldrar tog mig på stort allvar och har alltid sagt att man kan bli det man vill bara man kämpar hårt och vågar drömma stort. De tog med mig på olika auditions och la ner en hel tid på skjutsande till olika musiktävlingar, berättar Maria när vi ses.
Hon är klädd helt i vitt och de glittrande naglarna är just nygjorda av hennes mamma som jobbar med manikyr.
Maria berättar att allt eftersom hon vann olika auditions insåg Maria att hon var bra på det hon gjorde. Vid 10 års ålder var Maria helt förvissad om att hon en dag skulle jobba som sångerska.
– Att bli artist var min största dröm. Jag hoppade på allt mer seriösa projekt och trots att TV-programmet X-factor egentligen är till för vuxna fick jag vara med där när jag endast var 14 år, berättar Maria.
Maria menar att den här typen av TV-program var ett bra sätt för henne att komma in i musikbranschen och det gav henne även scenvana.
När kriget bröt ut
Hon var mitt i inspelningarna av den ukrainska versionen ”The Voice” när kriget bröt ut. På grund av pandemin pluggade Maria redan på distans och hon minns alla klasskompisars reaktioner i dataskärmen när deras lärare berättade om situationen i landet.
– Alla kompisar satt bara tysta utan ansiktsuttryck. Bara chockade. Ukraina är som vilket land som helst, vi var helt oförberedda på krig. Sirenerna började tjuta hela tiden. Vi hade inget skyddsrum i vår källare för vi bodde i en lägenhet på våning nio och träffas ett höghus som vårt av en bomb jämnas det med marken. Säkrast för oss var därför att ta oss till skyddsrum i olika offentliga byggnader som bibliotek, sjukhus och liknande, berättar Maria.
Dagarna innan hon och hennes mamma gav sig av minns Maria hur hon stod i fönstret och bara tittade på alla människor som rusade fram och tilllbaka på gatan nedanför.
– Folk sprang i panik utan att veta vart de skulle eller vad de skulle göra.
Var tvungen att lämna pappa
Istället för att fortsätta jobba på den musikkarriär som hon påbörjat tvingades Maria fly från kriget tillsammans med sin mamma. Hennes pappa blev tvungen att vara kvar i Ukraina och försvara sitt land efter den ryska invasionen.
– Att lämna pappa var självklart inget lätt beslut, vi tre har alltid varit oerhört tajta som familj. Från den dagen jag sa hej då till min pappa ändrades hela mitt tankesätt. Man inser att en dag har man allt — jag hade verkligen precis allt, för att i nästa sekund förlora hela min trygghet, säger Maria.
Hon berättar att flykten till Sverige var ett beslut som togs av hennes föräldrar för att de ville att deras dotter skulle känna sig trygg.
Trodde kriget skulle vara över efter några veckor
Till en början fick Maria och hennes mamma bege sig till en släkting i Polen.
– Inte kunde vi ana att kriget skulle pågå så länge. Vi trodde att vi skulle behöva stanna i Polen några veckor innan vi kunde återvända till pappa igen. Men kriget eskalerade och när min faster i Sverige hörde av sig och sa att vi kunde komma till henne beslutade vi oss för att komma hit.
Med endast en väska anlände Maria till Sverige och hon berättar att tågen var så fulla av kvinnor och barn på flykt att man fick ligga ner tätt intill varandra på golvet.
Musik är utlopp för känslor
Första tiden här beskriver hon som en enda stor diffus bubbla.
– Allt var och är fortfarande så oklart, hur ska allt bli för mitt land, min familj och för mig? Första månaden här gick så fort, vi flyttade runt en massa innan vi till slut kom till den lägenhet som vi nu bor i på söder här i Stockholm. Som alltid blev musiken en lugnande kanal för mig där jag kunde få utlopp för mina känslor. Den hjälper mig att hålla mig levande i de här oroliga tiderna och den får mig att inte ge upp eller sjunka för djupt, menar Maria.
Fick kontakt med Sarah Dawn Finer
Maria har en enorm drivkraft och berättar hur hon redan från början i det nya landet hörde av sig genom Instagram till Sveriges främsta artister.
– Jag ville på något vis få kontakt med någon för att få hjälp eller tips med min fortsatta musikkarriär som jag ju hade påbörjat i mitt hemland. En av dem som svarade var Sarah Dawn Finer, säger Maria och berättar hur de började samtala med varandra genom sociala medier.
I samma veva planerade man för den stora insamlingsgalan, en stor konsert för Ukraina i Avicii Arena. Sarah Dawn Finer tipsade arrangörerna om Maria och efter några samtal med den ukrainska flickan och efter att man kollat in några klipp på henne från YouTube, beslutade man att Maria skulle vara en av dem som skulle uppträda på den stora scenen – en kväll som samlade en stor summa pengar till hennes hemland.
– Det var en helt otrolig känsla, ett underbart minne för livet.
Något stort
En av många som fick upp ögonen för det ukrainska stjärnskottet var skivbolaget Warner. De insåg att ”något stort” höll på att hända och innan man skrev kontrakt med detta unga lovande stjärnskott hade man flera samtal tillsammans med Maria själv, hennes mamma och fastern. Och sedan dess har framgångarna bara växt och hon har bland annat varit med i TV-program som ”Lotta på Liseberg” och ”Nyhetsmorgon”.
Maria är ett levande bevis på hur två olika känslor kan gå sida vid sida. Samtidigt som den gnagande oron för sin pappa och situationen i Ukraina växer inom henne, lever hon sin dröm.
Allt är så nytt
Hon visste det inte innan, men har nu insett hur stort melodifestivalen är i Sverige. Hon behövde inte tänka länge när hon fick frågan att delta i landets största musiktävling, inte minst efter att hon hört låten som hon ska tävla med.
– ”Never give up” är en mäktig ballad som handlar om mina drömmar och min kamp för musiken. Med denna låt vill jag lyfta budskapet och vikten av att aldrig ge upp, vi ukrainare får inte sluta kämpa, säger Maria med tårfyllda ögon. Hon berättar hur svårt det är att hela tiden hantera de olika ytterligheterna av känslor. Att få vara med i svenska mello är det största som hänt henne, samtidigt har infrastrukturen slagits ut i hennes hemland och att ha regelbunden kontakt med sin pappa och farmor är inte längre lika självklart.
– Pappa är så stolt och glad över mig. Det är såklart mamma också, men samtidigt kan ingen vara enbart lycklig, situationen i min hemstad är hemsk just nu. Mamma och jag har fått börja om från början, nytt språk, folket, maten….allt är så nytt för oss.
Vägledning
Maria kallar sig kristen och tror på en Gud som vägleder henne mitt i allt.
– På ett sätt tänker jag att det är ödet att jag skulle hamna just här och få vara med om allt fantastiskt som hänt mig rent yrkesmässigt. Jag får nu göra allt det jag drömt om. Samtidigt skulle jag aldrig gå igenom kriget och den här oron som det innebär igen för att få uppleva det här andra.
Vad saknar du mest?
– Människorna där hemma, språket, maten och kulturen. Man förstår inte vad man saknar förrän man förlorat det. Sådant man tidigare tagit för givet i sitt hemland. Det är tufft att vara flykting, åh, jag hatar att säga det där ordet, men många vänner som flytt från Ukraina till olika länder har till och med återvänt trots att kriget pågår.
Vad drömmer du om?
– Fred. I mitt land och i övriga världen. Jag drömmer också om att bli en världsartist.
Vad betyder musiken för dig?
– Musiken betyder, efter min familj, allt för mig. Den har varit min identitet så länge jag kan minnas och jag har aldrig haft några andra yrkesdrömmar än att få syssla med musik. Jag har ingen back-up plan vilket gör att det som händer just nu är än mer fantastiskt. Det ger mig så stora möjligheter att få göra just det.
Hur vill du beskriva det svenska folket?
– Det går inte att generalisera och säga att ett folk är på ett visst sätt. I Sverige finns, precis som i Ukraina och i alla andra länder olikheter och likheter, bra och dåligt, ljus och mörker. Möjligen är svenskar ibland lite blygare än många i mitt hemland. Men framförallt har jag mött så många goda, fina och hjälpsamma människor här i Sverige. Jag och min mamma har lyckan att omge oss med dem.
Finns det någon maträtt du upptäckt du gillar här?
– Man kanske tror att det är stor skillnad på matkulturen i Sverige och Ukraina men jag tycker att det är ganska likt faktiskt. Jag försöker bara att äta så bra och sunt som möjligt för hälsan är en viktig grund att ha i oroliga och stressiga tider. Då klarar jag mycket mer.
I sommar ska du även vara med i Diggiloo, hur känns det?
– Jag har nu träffat så många som varit en del av Diggiloo-turnén genom åren och alla säger samma sak ”Åh jag är avundsjuk – du kommer ha så roligt!” Jag har förstått att det kan vara det bästa sommarjobbet man kan få vara med om. Vi i årets gäng har träffats några gånger och det var bara kärlek från första stunden, alla är så snälla och välkomnande. Jag vet att som artist är man mycket delaktig i varandras nummer och låtar, man sjunger inte bara sina egna och jag tror att det är en anledning till att det blir så bra sammanhållning vilket i sin tur smittar av sig på publiken. Nu ser jag fram emot att få börja planera vad jag ska sjunga och göra på scenen.
Hur hanterar du din oro?
– Jag behöver fokusera på annat än kriget. För att hantera min oro så går jag alltid till musiken. Musiken genom skola och utbildning och alla förberedelser inför Melodifestivalen, Diggiloo-turnén och det som kommer med det. Det hjälper mig. När kriget kom kändes det först som att mitt liv var över. Men man kan inte sätta sitt liv på paus oavsett vad man går igenom. Livet fortgår och jag kan bara göra så gott jag kan för att försöka få ut det bästa av det.
Om Maria
Namn: Maria Sur
Ålder: 18 år
Familj: Pappa och mamma
Bor: I Zaporizjzja, Ukraina och i Stockholm.
Gör: Studerar distanskurs på University of art i Kiev samt Musikskolan Lilla Akademin
Aktuell med: Deltog i melodifestivalen 2023 samt Diggiloo i sommar
